Att se det komiska i alla situationer

Håller på att skriva ikapp i dagboken så kollade precis ett inlägg jag gjorde 8 Februari.. Kan inte fatta att det redan är Augusti! Men det komiska var att jag då kände riktig hemlängtan för första gången, då hade jag vart här i drygt en månad.. inte ens det, och skrev att det var jobbigt för jag fortfarande bodde i min resväska och ville inte känna stress över att inte ha något riktigt boende än, men att jag inte skulle klaga för jag var ju i alla fall i ett underbart vackert land och det blir nog bra snart!
... Inte visste jag att jag 6 månader senare fortfarande skulle bo i min resväska och behöva flytta för sjunde gången! Haha!

Det är ganska komiskt och jag är glad att jag kan skriva det! I morse så pratade jag och Evelina om att allt hopp är borta och jag sa att jag aldrig vart så negativ som jag vart de senaste veckorna. Så att jag nu kan sitta och små skratta för migsjälv åt denna mardröms situation, som det faktiskt är, så känner jag mig glad. Men det är lite av en verklig mardröm faktiskt. Nick och Julia ska sälja sängarna som jag och Evelina sov i, och han missförstod väl oss och säljer dom imån istället för efter vi flyttat ut. Vi sa till honom att vänta med att bestämma något för vi visste inte om vi får flytta denna helgen eller nästa än.. Så nu får vi sova på madrassen på golvet igen.. Inte det roligaste när man vet med 100% att det är bedbugs vi har här.. igen!..
Har hållt på att tvätta kläder och sprayat hela veckan, men våra husdjur kommer inte försvinna om man inte gör sanering, så vi ska sova på denna heltäckningsmatta tillsammans med kryp i över en vecka. Det är verkligen en av de läskigaste känslorna jag kännt. Ville inte släcka lampan nu. Inte för det gör någon större skillnad egentligen. Men vi har alla saker i garaget nersprutat för att inte få in några nya kryp nu när vi ska flytta. Allt som finns här inne är madrasserna, skrivborden och lite böcker. Ganska tomt.

Ja, detta räknade man ju inte med direkt.. Men det är kanske lärorikt. Jag vet ju att jag kan vara ganska uthållig, hemlängtan sedan februari! haha! Ganska kul att se. Ingen ro och ingen vila.

Nu ska jag fortsätta att skriva ner mina upplevelser i min dagbok.
Pussar och Kramar!
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0